Beteendeutveckling

Det finns ett specifikt mönster för hur beteenden utvecklas hos däggdjur. Utvecklingen startar redan i livmodern med en inlärningsprocess som fortsätter hela livet. Många av de förändringar i beteenden som man kan se under livet hos katter är en kombination av inlärning och strukturella förändringar i sinnesorganen samt nervsystemet.

Man vet att katters beteenden är påverkade av det endokrina systemet och nervsystemet. Dessa system är i sig själva påverkade av yttre retningar/stimuli såsom dagsljus och säsong.

Kattungens beteendeutveckling är inte bara en förberedelse för det vuxna livet, utan är en hjälp att överleva till vuxen ålder. Vissa beteenden som man kan se tidigt i livet är en anpassning till de förhållanden som kattungen lever i just då, till exempel sugbeteendet som kattungen bara behöver använda sig av under sin första levnadstid. Under livet försvinner vissa beteendemönster från kattens beteenderepertoar och andra beteendemönster uppstår. Utvecklingen av beteenden och beteendemönster beror antagligen både på det genetiska arvet och den miljö som katten lever i.

Medfödda beteenden

Medfödda beteenden är beteenden som djuret kan, de behöver alltså inte lära sig dem. Alla djur är förberedda för att bete sig på vissa arttypiska sätt. Det finns genetiskt kodade beteendeprogram som kan aktiveras vid födseln eller senare i livet. När ett djur föds har/kan den redan flera olika beteenden, dessa beteenden kan var stora eller små, komplicerade eller enkla. Medfödda beteenden som är typiska för en art kallas också instinkthandlingar.

För att ett medfött beteende ska starta så krävs det en nyckelretning. Uttrycket syftar på att retningen passar som en nyckel till ett visst lås och "släpper ut" ett bestämt beteende eller reaktion. Nyckelretningen kan vara något djuret ser, hör, eller känner lukten av.

Inlärda Beteenden

Inlärda beteenden är beteenden som lärs in under livets gång. Detta bygger på att centrala nervsystemet har en förmåga att sortera och lagra den information som når individen under dess livslopp och utnyttja denna nya kunskap till lämpliga beteenden. Inlärning kan bara ske om beteenderesponsen är ett för djuret naturligt beteende.

Klassisk inlärning/Associativ inlärning:


Obetingad stimulus = retning som alltid utlöser ett visst beteende (mat i munnen)
Obetingad reflex = beteende som alltid uppträder vid obetingat stimulus (salivation vid mat i mun)
Betingad stimulus = ”neutralt” stimulus som kopplas ihop med obetingat stimulus som sedan ger samma respons som obetingat stimulus.
Betingad reflex = respons som framkallas av betingat stimulus.

Innebär att ett djur lär sig ett reflexmässigt beteende som svar på en stimulus/retning, som tidigare inte haft någon innebörd för djuret. Det mest kända exemplet på klassisk inlärning är Pavlovs försök med hundar. Han märkte att hundar började salivera när skötaren kom med mat. Ökad salivation sker nästan alltid när hundar får mat i munnen. Detta kallas obetingad reflex. Maten som utlöser salivationen när hunden får den i munnen kallas obetingat stimulus. Pavlov noterade att hans hundar började salivera innan de fått mat i munnen, vilket betyder att de måste ge denna respons på något annan stimulus än maten. Pavlov lärde hundarna att koppla ihop en ringklocka med utfodringen. Ringsignalen utlöste salivation hos hundarna även om de inte fick någon mat. Signalen har därmed blivit en inlärd och självständig retning, som kallas betingat stimulus. Salivationen blir hos dessa hundar en betingad reflex.

Operant inlärning/Instrumentiell inlärning:
Uppkommer när ett beteende leder till en belöning (vilket kan ske av en tillfällighet). Inlärningen sker genom att beteendet med ökad sannolikhet kommer att upprepas för att få mer belöning. Om beteendet istället har haft en negativ konsekvens, kommer beteendet att minska.

Latent inlärning:
Detta sker utan att djuret belönas och kunskapen lagras i hjärnan för att kunna användas när den behövs.

Mognad

Det kan ibland vara svårt att skilja ut ren inlärning från andra förändringar i ett djurs beteende. Med mognad menas att beteendet utförs när nervbanor och muskelsystem utvecklats till den nödvändiga nivån. Hos de flesta nyfödda däggdjur och fåglar är nervsystemet fortfarande i utveckling under lång tid. Mognanden är inte inlärning. Alla djur av samma art förändrar sitt beteende ungefär på samma sätt till följd av mognaden. Det behövs inte heller några yttre belöningar för att mognadsprocessen ska ske, förloppet sker helt spontant. Även detta skiljer mognad från de flesta typer av inlärning. I själva verket är övergången mellan medfött – mognad – inlärt är så diffusa att gränserna blir suddiga.

Prägling

Prägling är gener och erfarenhet i samspel. Prägling är en särskild sorts inlärning som uppfylls av tre kriterier:

1. Det kan bara ske under en kort period av djurungens tidiga liv, den så kallade sensitiva perioden.

2. Den är specifik, det vill säga prägling gäller bara inlärning av en särskild sorts kunskap.

3. Dessutom är den pratiskt taget oåterkallelig, det djuret har präglats på glömmer den inte bort.

Prägling tycks ligga i en definitionsgräns mellan medfött och inlärt. Därför att det är strikt programmerat från födseln både när och vad djuret ska lära sig och hur det ska bete sig med den inlärda kunskapen. Det finns ingen möjlighet att strikt dela upp ett djurs beteende i sådant som är medfött och sådant som är inlärt. Det medfödda och det inlärda är helt enkelt två sidor av samma sak.