Djurvälfärd

När man diskuterar ämnet djurvälfärd brukar man prata om djurets livskvalitet. David Fraser och Ian Duncan är två kanadensiska djurvälfärdsprofessorerna som 1997 framställde tre sätt att närma sig frågan om livskvalitet.

1. Hur djuret känner – det ska uppleva bekvämlighet, tillfredsställelse och de vanliga förnöjelserna i livet samtidigt som djuret ska vara rimligt fri från långvarig eller stark smärta, rädsla, svält och andra obehagliga tillstånd.

2. Biologiska funktioner hos djuret – det ska frodas, kunna ha en normal tillväxt och reproduktion samt i största möjliga månne vara fri från sjukdom, skada, näringsbrist och avvikelser i beteendet och fysiologin.

3. Naturligt liv för djuret – det ska hållas i rimligt naturliga miljöer samt tillåtas utveckla och använda sina naturliga anpassningar och förmågor.

Ett problembeteende kan bli till ett välfärdsproblem för katten. Problembeteenden och sjukdom är ofta sammanlänkade med varandra, men behöver inte vara det. Oftast är det först när katten ändrar sitt beteende som ägare upptäcker att katten inte mår bra. Så vare sig det handlar om problembeteenden eller sjukdom är det viktigt att i första hand uppsöka veterinär. Det är först när sjukdom/smärta har uteslutits som man kan behandla en katt med problembeteende. Skulle man försöka behandla en katt för problembeteende som är sjuk kommer man bara att förvärra situationen.