Djurvälfärd

När man diskuterar ämnet djurvälfärd brukar man prata om djurets livskvalitet. David Fraser och Ian Duncan är två kanadensiska djurvälfärdsprofessorerna som 1997 framställde tre sätt att närma sig frågan om livskvalitet.

1. Hur djuret känner – det ska uppleva bekvämlighet, tillfredsställelse och de vanliga förnöjelserna i livet samtidigt som djuret ska vara rimligt fri från långvarig eller stark smärta, rädsla, svält och andra obehagliga tillstånd.

2. Biologiska funktioner hos djuret – det ska frodas, kunna ha en normal tillväxt och reproduktion samt i största möjliga månne vara fri från sjukdom, skada, näringsbrist och avvikelser i beteendet och fysiologin.

3. Naturligt liv för djuret – det ska hållas i rimligt naturliga miljöer samt tillåtas utveckla och använda sina naturliga anpassningar och förmågor.

Man kan tycka att det bästa skulle vara att djurhållningen ligger i mitten av bilden, det vill säga att man får med en liten bit av alla tre cirklarna. Men är detta verkligen det bästa för djuren? Kan det vara så att de heller skulle vilja få mer av cirkeln som handlar om deras egen upplevelse? Den stora frågan är var i cirklarna djuren vill vara.

De Fem Friheterna

Det har gjorts många försök att finna en vetenskaplig definition av djurvälfärd. Den mest utbredda internationella definitionen idag är de Fem Friheterna för Djurvälfärd (The Five Freedoms for Animal Welfare). Om dessa friheter uppfylls anses djuren ha en god välfärd. Ruth Harrison publicerade 1964 en mycket uppmärksammad bok med titeln Animal Machines. I boken beskrevs hon hur lantbruksdjuren användes som högproducerande maskiner. Boken gjorde starkt intryck och ledde till att en rådgivande enhet i Storbritannien bildades (Farm Animal Welfare Council, FAWC) som skulle hjälpa regeringen med rådgivning. Där försökte man sammanställa de viktigaste principerna för djurvälfärd. En av medlemmarna, John Webster, professor i djurhållning och forskare från Bristols universitet, sammanställde de Fem Friheterna 1979. I sin helhet skrivs De Fem Friheterna såhär:

Frihet från hunger och törst genom tillgång till färskt vatten och en diet som upprätthåller fullständig hälsa och kraft.

Frihet från obehag genom att ordna med en lämplig miljö som inkluderar skydd och en komfortabel viloplats.

Frihet från smärta, skada och sjukdom genom förhindrande av detta eller snabb diagnos och behandling.

Frihet att utföra naturligt beteende genom att tillgodose djurets behov av tillräckligt utrymme, rätt resurser och sällskap av djurets eget slag.

Frihet från rädsla och oro genom att säkra förutsättningar och behandlingar som undviker mentalt lidande.

Välfärd mäts genom att framför allt undersöka djurets fysiska tillstånd, fysiologi och beteende, för att på så sätt få en uppfattning om hur djuret vill behandlas. Att föra samman dessa enheter till ett enskild mått på djurvälfärd är en svårighet som än idag saknar en lösning.