Hjärnan

Hjärnan brukar delas in i storhjärnan, mellanhjärnan, mitthjärnan, förlängda märgen och lillhjärnan.

En katt har en hjärna på ca 1% av sin kroppsvikt. Människan har en hjärna på ca 2% av sin kroppsvikt. Den största skillnaden ligger i att människor har en mer välutvecklad storhjärna. Storhjärna hos människor är både större och mer veckad än katternas.

Storhjärnan

Storhjärnan är indelad i två hjärnhalvor (hemisfärer) som täcks av den gråaktiga och veckade hjärnbarken som är centrum för medvetna och viljemässiga tankeprocesser. Den innehåller också det limbiska systemet, som är den del av hjärnan där det mer primitiva känslolivet uppstår. Härifrån kommer känslolägen som fruktan, glädje och ångest. Storhjärnan brukar delas in i fyra lober; pannlob, hjässlob, tinninglob och nacklob. Varje del av hjärnbarken i de olika loberna har huvudansvar för en viss funktion. Informationen från det sensoriska nervsystemet bearbetas i hjässloben medan det stora motoriska centrumet sitter i pannloben. Syncentrum ligger i nackloben och hörselcentrum i tinningloben. Olika kroppsdelar har en yta på hjärnbarken som motsvarar dess komplexitet i förhållande till andra kroppsdelar. Vi människor har t ex ett större område av hjärnbarken som styr våra händer än som styr våra fötter. Om man jämför proportionerna mellan olika arter så har människan störst yta som styr händer och fingrar, katter har en lite mindre yta som styr framtassarna medan en häst har en mycket mindre yta som styr hovarna.

Mellanhjärnan

I mellanhjärnan, nära det limbiska systemet återfinns thalamus. Det är ett område som tar emot information/impulser från sinnesorganen, utom möjligen de som rör lukt. Därifrån skickas sedan informationen vidare till särskilda områden i hjärnbarken. Först när signalerna kommer till hjärnbarken som djuret blir medvetna om dem. Hypotalamus är ett litet område som ligger under Thalamus som har mycket stor betydelse. Det är nämligen härifrån stora delar av det autonoma nervsystemet, hormonspelet i kroppen och många grundläggande arttypiska beteenden styrs. Hypotalamus reglerar bl a kroppstemperatur, hunger och törst och andra basala överlevnadsfunktioner. Det är också hypotalamus som är huvudcentrum för samordningen mellan nervsystemet och det endokrina systemet, som tillsammans upprätthåller balansen i den inre miljön. Detta görs bland annat genom att hypotalamus styr hypofysen, som frisätter flera viktiga hormoner. Aggression, födointag och sexuellt beteende kontrolleras ifrån hypotalamus men hypotalamus har också ett nära samarbete med det limbiska systemet.

Lillhjärnan

Lillhjärnan är den del av hjärnan som styr koordinationen. Den får mycket av sin information från storhjärnan, som i stort sätt bestämmer vad som ska ske. Sen är det lillhjärnans uppgift att samordna rörelserna. Lillhjärnan har också stor del i att anpassa rörelser efter synintryck. Förhållandevis störst lillhjärna hittar man hos fåglarna, eftersom flygning innebär mycket komplexa och komplicerade rörelser.