Stimuli

Vad är det då som bestämmer vilket beteende som djuret utför i olika situationer? Bland annat är det olika stimulus som bestämmer detta. En retning som påverkar (stimulerar) ett sinnesorgan kallas för stimulus. Varje sinne uppfattar en bestämd och begränsad typ av stimuli. Hörseln används för att registrera luftvibrationer, lukten för att uppfatta kemiska substanser i omgivningen och synen för ljusstrålning. De celler som har specialiserats på att uppfatta vissa stimuli kallas receptorer och de receptorerna sitter samlade i sinnesorganen. Den informationen (stimuli) djuren får från omvärlden sållas effektivt redan på ett tidigt stadium. Nervsystemet tar sedan emot all den information som olika receptorer uppfattar och oavbrutet sänder. Sen tolkar och värderar nervsystemet informationen och sänder sedan ut nödvändiga signaler till olika muskelgrupper som får djuret att utföra korrekt beteende.

Man delar in stimulus i två typer, nämligen inre och yttre. De stimulin som räknas in till de inre är stimulus som kommer inifrån djuret. Alltså när tillexempel hormoner, blodtryck och blodsocker nivån skickar signaler. Detta betyder att yttre stimulus är faktorer som kommer ifrån djurets omgivning. Exempelvis kan sådan stimulus vara dagsljus, temperatur och ljud. Men självklart samarbetar de olika stimulusen och oftast behöver djuret få både inre och yttre stimulus för att ett beteende ska starta. Exempelvis börjar katten att löpa när kroppen börjar öka produktionen av vissa könshormoner (inre stimuli) och när dagsljuset börjar öka (yttre stimuli).

Sen finns det också något som kallas nyckelretning. Detta är stimuli som utan föregående inlärning alltså stimulus som djuret kan sedan födseln utlöser ett visst, arttypiskt beteende. När man upptäckte fenomenet tyckte man att det hela liknade en nyckel som passade till ett speciellt lås. När man öppnande låset uppträdde särskilda beteenden. Beroende på vilka sinnesorgan de påverkade delas nyckelretningar in i visuella(syn), akustiska(hörsel), taktila(beröring) och kemiska(doft). Vanligtvis finns många olika nyckelretningar som var för sig kan utlösa ett specifikt beteende, men effektivas blir de i samspel.