Stress

Vad är stress? Stress är ett samlande begrepp för de reaktioner som djur och människor har inför hot som är svåra att hantera. Alla djur ställda inför en hotande upplevelse reagerar på nästan exakt samma sätt. Hotets natur spelar ingen roll, reaktionerna är i grund och botten snarlika, oavsett vad man utsätts för. Reaktionerna får kroppen att förbereda sig på att ta upp till kamp och bekämpa det hotfulla. Vid stress har man sett att beteendet påverkas genom att uppmärksamheten skärps samt att flykt och attackberedskapen höjs. Som sagt så reagerar alla djur lika så det verkar som naturen uppfunnit ett reaktionsmönster som är så framgångsrikt att det inte har behövts ändras under årmiljonernas utveckling av nya arter och djurgrupper.

En påfrestande belastning (det stressande i miljön kallas för belastning) leder till en kaskad av hormonförändringar i kroppen. Fram för allt ökar produktionen av stresshormonerna, alltså adrenalin, noradrenalin och kortisol. Med hjälp av dessa mobiliserar kroppen energi och ställer in aktivitetsnivån extra högt för att hantera situationen. Belastningar leder också till att kroppen avsöndrar endorfiner som dämpar ångest och smärta, men detta leder också till att immunförsvaret försämras.

När en individ, djur eller människa utsätts för en belastning (till exempel fara eller ökad motivation för ett särskilt beteende) sker en rad reaktioner som avser att hantera situationen på bästa sätt. Detta är inget oroväckande utan är en del i individens anpassning till omgivningen. Men om djuret inte klarar av att hantera situationen kan detta även medföra sjukdomar som inte alltid har något tydligt samband med själva belastningen. Exempelvis kan grisar som lever i en mycket bullrig miljö utveckla lungsäcksinflammation. Så länge djuret lyckas hantera påfrestningen blir det inte stressat, men när hanteringen misslyckas kan följden till exempel bli infektioner och hjärtinfarkt. Vilka sjukdomar de får kanske inte ett tydligt samband med belastning men har ett samband beroende på om de är sympaticus eller kortisol hanterare.

De situationer där djur blir stressade har en sak gemensamt nämligen att de har ett beteendesystem som de är starkt motiverat att utför men de får inte tillräcklig återkoppling för att ”stänga av” systemet. Eftersom belastningen alltid är lika med en yttre eller inre orsaksfaktor stimuleras ett specifikt motivationssystem. För att stänga av denna motivation måste djuret använda beteenden som hör ihop med motivationssystemet. Alltså för att kunna ta kontroll över belastningen måste djuret kunna ta till för djuret ett naturligt beteende. En stressad individ är alltså ett djur med ett beteende som tyder på att kontrollsystemet inte får riktigt återkoppling. Om djuret genom sitt beteende kan hantera den belastning som den utsätts för är djuret inte stressat. Det är först när djuret misslyckas med att hantera situationen som man har att göra med allvarliga stresstillstånd.

Hantering av stress

Det finns två olika sätt för kroppen att hantera stress. Ingen av de två stressmetoder är vare sig bättre eller sämre än den andra på att reda ut stressade situationer. Stress påverkar bara dem olika.

Vissa individer reagerar med aktivering av sympaticus. Man kan även säga att sympaticus hanterarna har en proaktiv stresshantering. Dessa individer är mer aggressiva mot främlingar och har ett mer rutinartat beteende. När sympaticus individer har lärt sig en viss lösning på ett problem är det svårt för dem att lära om. Sympaticus hanterarna ställer höga krav på att kunna kontrollera sin miljö. Sympaticus hanterarna brukar utveckla hjärtsjukdomar vid långvarig stress. Detta beror på att deras stresshantering går via sympaticus och andra mekanismer som påverkar hjärtat.

De individer som inte har en stark aktivering av sympaticus har istället mer insöndring av kortisol i kroppen. Man kan även säga att kortisol hanterarna har en reaktiv stresshantering. Dessa individer är mindre aggressiva och är mer flexibla i sitt beteende. Kortisol hanterarna är betydligt mer flexibla och klarar bättre en brist på kontroll än sympaticus hanterarna. Kortisol hanterarna utvecklar olika typer av infektioner, eftersom kortisol påverkar immunförsvaret.